Cecilia
Långfredagen var förr en sorgedag i Sverige, en arbetsfri dag då man tog det lugnt och avhöll sig från nöjen. Ofta klädde man sig i svart. Denna sorgehögtid ändrades med tiden till att bli en glädjens fest, då man istället firade Jesus uppståndelse på påskdagen. Påsken infaller den första söndagen efter fullmåne efter vårdagjämningen (mellan 22 mars och 25 april). Veckan innan påskhelgen kallas Stilla veckan och inleds med palmsöndagen, som firas till minne av Jesus intåg i Jerusalem. Onsdagen i påskveckan kallas dymmelsonsdag för att man förr i tiden lindade in kyrkklockornas kläppar i tyg eller ersatte dem med en så kallad dymmel i trä för att dämpa kyrkklockornas klang. Skärtorsdagen var dagen då man renade sig inför påsk (av fornsvenskans skära, rena). Påskeldar och diverse smällare hade man förr för att skydda sig mot häxor, påskkäringar, som enligt folktron vid denna tid for till Blåkulla på sina kvastar för att dansa med djävulen. Nuförtiden är våra påskkärringar små snälla barn och det ända de begär är lite godis på sin frammarsh ? Påskris, björkris med färgade fjädrar och pynt, används som påskprydnad i hemmen. Detta är en tradition som spridits från Stockholm och är nu en tradition i hela Sverige. I Danmark motsvaras påskriset av fastlagsris med godsaker. Fastlagsriset var ursprungligen en symbolisk påminnelse om Kristi lidande. Enligt gammal svensk sed skulle husfadern risa sitt husfolk på långfredagsmorgonen.
söndagen den 12:e april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)



0 har kommenterat, gör det du också!:
Skicka en kommentar