Hos frisören

Cattis

Är Du en sån som ofta går till frisören? Går du dit med glädje för att få till en förändring, eller med ångest över att bli korthårig? Ser du det som avkoppling eller rent av ett tvång? Är det något Du tänkt på att scrappa om?

HOS FRISÖREN

Att gå till frisören kan vara en stor händelse, både för barn och vuxna. Vi har väl alla både positiva och negativa minnen från frisören. Själv minns jag första gången jag skulle klippa mitt långa hår. Tårarna föll i takt med håret, men klippa bort det skulle jag. Inte kunde jag erkänna att mitt beslut egentligen inte var så väl övertänkt. Jag minns också med fasa första gången jag skulle klippa min son själv. Vilken cirkus det var. Han skrek, jag skrek, det var hår överallt och han såg inte riktigt klok ut när vi var klara. Nu är han så gammal att vi kostar på honom ett besök till frisören lite nu och då.

MYTEN OM ATT VARA BLOND

Under våren och sommaren har vi på tidningen roat oss med att skylla på vår hårfärg när något har gått snett. Eftersom många av oss är blondiner började vi nästan tro att det låg något i myten om dumma blondiner. Så vi bestämde oss för att ta reda på fakta innan vi ilade till frisören (nja, somliga kunde inte riktigt vänta).

Det finns olika teorier om varifrån uttrycket "dum blondin" kommer. En är att antikens greker & romare beundrade den ljushåriga befolkningen i norr och därför blekte sitt hår. Under medeltiden vistades "vanligt folk" till skillnad från adeln mycket utomhus och blev således både brunbrända och ljushytta. Därför förknippade man ljust hår med outbildade, ointelligenta människor av lägre klass. När filmen "Gentleman Prefer Blondes" 1953 hade premiär myntades även uttrycket att blondiner har det roligare.

Några vetenskapliga studier av blondiners IQ finns inte. Däremot visade en studie vid universitetet i Paris X-Nantarre att män som umgåtts med blonda kvinnor presterade sämre i kunskapstester. I studier utförda av The Programme for International Student Assessment (PISA) jämför man var tredje år studieresultat bland 15-åringar världen över. Förra året placerade sig vårt grannland Finland högt. Vilken hårfärg är vanligast i Finland tror ni?

Vi på tidningen samlat lite blandade tankar om frisörbesök och frisyrer scrappat kring det:

Cath

Ja det här är inte den mest snygga bild på mig men den är ju ganska kul. Och när jag satt där och såg mig i spegeln så tänkte jag att det ju var onödigt att vi bokade fotograf, men till slut blev jag ju ganska snygg i håret i alla fall.

Ellen

Det är jag som är frisören i min familj. Jag klipper alla – oftast inklusive mig själv – vilket innebär viss makt när det gäller val av frisyr. Maken hade varit sugen på kort, men jag var tveksam, till slut lyckades han övertala mig och håret åkte av. Så här korthårig har han inte varit sen han var riktigt liten, ovant, men det blev rätt bra. Vi får väl se hur det blir nästa gång.

Cattis

Jag har scrappat Melvins första besök hos frisören. Valde då att scrappa med många små foton för att få hela händelsen på en layout. Allt gick så bra, och det roligaste av allt var att få sitta i bilen. När allt var klart var han så stolt, nu hade han lika kort hår som sina bröder.

Marie/mison

Max har verkligen fått smak för det här med att gå till frisören. Förut tyckte han det mest var besvärligt, men nu - att få skalpmassage och en massa häftiga färger i håret är toppen! Dyrt för mamma förvisso, men vad gör man inte för sin lilla prins?

Nicola

När min son var drygt ett år så fick han klippa sig för första gången. Självklart måste även detta scrappas!

Lilo

Även hundar kan behöva besöka frisören. Det är inte något som är populärt hos de här två. Vi brukar få släpa in dem till hundfrisören, men de är så söta när de är klara. Och glada igen!